NYA RUTINER SEN NÅGRA DAGAR TILLBAKA…

Plats: Gedaref till Metema, Etiopien
GPS: Sover inne på ”campen” bakom Customs (Tullen).
Körda km: 150
Totalt körda km: 14217
Temperatur: 37C

Frukost i Sudan och förmiddagsfika i Etiopien tänkte vi… och så blev det nästan men inte som vi tänkt…. Vill ni höra vilken härlig dag vi haft?! Vi kom inte längre än 15 mil till gränsen mellan Sudan och Etiopien, över bron som var gränsen och in i Etiopien men sen var det stopp. Inte för oss personligen men för bilen… Har ni hört oss säga förut att vi ”hamnat” i det läget att landet vi ska åka in i har ändrat på reglerna helt nyss? Helt rätt, och nu har det hänt igen!!!

Vi körde in till Gallabat, gränsstaden på Sudans sida. När vi stannade till för att se vart vi skulle ta vägen så kom en kille fram till oss och sa att han skulle hjälpa oss. Det har vi ju varit med om nu några gånger förut också och vi tog emot hans hjälp. Det gick rätt snabbt för oss med allt pappersarbete på Sudans sida, ca 1 timme, och sen rullade vi över bron som var gränsen till Etiopien och staden Metema. Vår ”fixare”, följde med oss. Vi blev inskrivna vid Migration och fick vår stämpel i passet och sen åkte vi glada i hågen till Customs. En trevlig kille sa till oss att det har nya direktiv och vi måste ha ett brev från svenska ambassaden, eller en NGO, som kan stå som garant för att bilen inte blir såld i landet, alltså samma sak som Carnet. Det är bara det att här i Etiopien så accepterar de inte Carnet. Fråga oss inte varför. Jag måste säga att jag blev helt förtvivlad först, för alla har skrivit att den etiopiska sidan varit ”lätt” att komma igenom så vi hade trott att vi skulle komma en bit in i landet idag. Killen förklarade för oss hur vi skulle göra: Ni får lämna bilen här, åka lokal transport till nästa stad Shehedi, 34 km in i Etiopien, ringa till svenska ambassaden och be om ett brev och sen be att få det faxat till oss. Han förklarade också vad som skulle stå där. Det skulle vara våra namn, passnummer, bilens chassinummer, motornummer och vilken bil det är. Sen skulle det även stå att de garanterade för oss under den tid vi är i landet… Varför vi måste åka till nästa stad beror på att här i Metema har de inte elektricitet, inga datorer och ingen telefon. Även mobiltelefon fungerar dåligt. Vi förstod ändå att detta var något vi måste göra, och samlade oss och tog fram nödvändiga telefonnummer för att sen tillsammans med fixaren åka minibuss (det i säg en upplevelse) till grannstaden och ordna detta brev. Vi beslutade att ringa vår vän Daniel i Addis och be honom om detta brev för vi tyckte det var enklare och kanske säkrare att han kunde göra det idag. Sen tyckte vi att han känner oss bäst och blir en bra ”garant” genom det jobb han har. Klockan 16 var vi tillbaka i Metema med faxet, ett brev från Daniel. Tack och lov att vi hade honom! Det höll på att bli problem i alla fall trots Daniels fina brev, för en kille sa att det MÅSTE vara en ambassad, men som tur var, var inte killen långt borta som vi pratat med tidigare, och han höll fast vid det han sagt och nu sitter vi här och alla papper är klara och godkända. Men klockan blev så mycket så vi bestämde att sova kvar här i Metema och nu campar vi inne på Customs område och har haft en trevlig kväll med flera av de som jobbar här. Trevliga killar och väldigt pratsamma. Utan vår fixare, hade vi inte heller klarat detta, varken praktiskt eller mentalt. En mysig kille som fastnade i hjärtat och kommer att finnas där lång tid framåt. Vi hann prata mycket under de timmar vi satt i Shehedi och väntade på att bankmannen som skulle få vårt fax kom tillbaka från lunch. Vi fick alltså faxet till en privat bank där bankansvarig ställde upp och vi behövde inte betala ett öre för att vi använt hans tid och hans telefon. Om ni läser detta, så vill vi tacka så jättemycket för all god service vi fått!!