David är en tusenkonstnär och livsnjutare. Han är en händig man, en "görare", och vill oxå gärna göra det mesta själv... för då blir det bäst! Han är en "felsökare" av stora mått och brukar vara duktig på att ställa feldiagnos per telefon på både, diskmaskiner, kyl och frys och konstiga ljud i bilen etc. Fråga honom om bilar och speciellt VW, så kan han det mesta. Det är han som byggt om SIN buss och grejat. Tror inte det finns en mutter eller skruv som inte han känner till på bussen. Utan honom vet jag inte om jag skulle sätta mig i bussen och åka så långt... men jag litar på honom att han kan fixa om det blir något fel. Förresten så skulle jag inte vilja göra resan utan honom även om han inte fixade bussen. Tror inte att han vill göra den utan mig heller... Han brukar säga att han inte är så social men jag vill säga att han har fel... men han vill isåfall gärna välja ämnet själv... För han kan prata... och han kan vara otroligt social....Vi lär av varandra och formas tillsammans. Livet är oxå en resa och vi vill dela den med varandra!
Jag är den mer visionära i familjen och står gärna för ideerna. Men för att få dom genomförda (av min man) gäller det att ha en stor portion tålamod, förmåga att övertyga ochså tjurskalle.. och det mesta av detta har jag fått rätt gott om. Jag är den som pratar, analyserar och försöker vara allmänt social. Mitt yrke är ju oxå av den arten. Har läst till socionom i mogen ålder och att försöka lyssna, motivera och uppmuntra hör till vardagen. Men det kunde ju vara skönt att få slappna av när man kommer hem (sägs med glimten i ögat)... men hur som helst, han är bra för mig, han gör mig glad! Kom på häromdagen när jag satt men en kompis på Törners och vi samtalade om livet i allmänhet och relationer i synnerhet att: Det är kanske inte så fel att vara en "visionärare" och en "görare" i familjen... Vi trivs ihop, har roligt ihop och är oändligt tacksamma för livet! Vi tror att Han som skapat oss oxå är med oss där vi går och "rullar" fram!
Jag är den mer visionära i familjen och står gärna för ideerna. Men för att få dom genomförda (av min man) gäller det att ha en stor portion tålamod, förmåga att övertyga ochså tjurskalle.. och det mesta av detta har jag fått rätt gott om. Jag är den som pratar, analyserar och försöker vara allmänt social. Mitt yrke är ju oxå av den arten. Har läst till socionom i mogen ålder och att försöka lyssna, motivera och uppmuntra hör till vardagen. Men det kunde ju vara skönt att få slappna av när man kommer hem (sägs med glimten i ögat)... men hur som helst, han är bra för mig, han gör mig glad! Kom på häromdagen när jag satt men en kompis på Törners och vi samtalade om livet i allmänhet och relationer i synnerhet att: Det är kanske inte så fel att vara en "visionärare" och en "görare" i familjen... Vi trivs ihop, har roligt ihop och är oändligt tacksamma för livet! Vi tror att Han som skapat oss oxå är med oss där vi går och "rullar" fram!
