31 oktober 2010

ADDIS ABEBA

Plats: Dessie till SPCM Guesthouse
Körda km: 400
Totalt körda km: 15607
Temperatur: 29 C

Vi steg upp tidigt idag för att påbörja sista sträckan mot Addis Abeba! Det var inte mer än 6 grader i Dessie då vi intog vår frukost huttrande stående vid bilen. Vi är på över 2000 meters höjd och därav denna svalka. Vi har längtat efter svalkan vissa av det varmaste dagarna.. men ni vet hur vi svenskar är… det får inte vara för kallt heller för då klagar vi…

För er som inte känner oss så väl så kanske jag ska berätta att Etiopien har varit ett delmål för oss på vår resa och vi kommer att stanna här ca 3 månader. Vi har varit i Etiopien många gånger och jag har även jobbat här ca 4 år. Så ni förstår att det känns lite som att komma hem! Men det är första gången vi reser i den norra delen av Etiopien.

Jag har flera gånger i tidigare inlägg sagt hur vackert det är i den här delen av Etiopien och jag måste bara upprepa det: Vi har inte ord för den otroligt vackra natur vi ser när vi åker fram!

Det går inte fort,(det gör det aldrig för oss) för vägen är otroligt kurvig, mycket lastbilar och människor och djur överallt. Vi njuter av allt det vi ser. Vid 16 tiden rullar vi trötta med glada in i Addis Abeba. Addis är en stor stad, och en stad som också växer och där många förändringar sker. Det byggs otroligt mycket hus, nya gator och stan får verkligen en ansiktslyftning. Det som slår en, fast jag varit här så många gånger, är ändå att se de människor som ligger på gatan eller de som bor i enkla hus eller inga hus alls. Det är dessa kontraster som ibland gör det svårt att klara av att se det positiva i utvecklingen när det ändå finns så mycket fattigdom. Vi vet att priser på varor har gått upp och många har svårt att klara sitt dagliga liv. Nu är detta inte ett problem som jag kan lösa här och nu men jag vill att ni ska veta att vi ser detta och det gör ont långt in i hjärtat, trots den glädje vi känner att få vara här och träffa våra vänner.

Vi kommer att ta det lugnt nu några dagar och sen ska vi ta emot lite gäster från Östersund. Ska bli jättetrevligt!

Självklart ska vi fortsätta skriva på bloggen, men som ni förstår så blir det lite annorlunda eftersom vi gör ett stopp i resandet! Vi har också problem att öppna vår hemsida här så vi har begärt assistans från Sverige! Tack Erik för hjälpen!

Vi ska fortsätta berätta om det vi ser och upplever här och som vi tror kan vara intressant för er. Så var inte oroliga, ni ska få del av vår vistelse här också!

Kolla också in våra bilder under fliken ”Bilder” när vi lagt in dem!

28 oktober 2010

LALIBELA

Vad är det som gör denna plats så annorlunda?!

Lalibella är känd för sina 11 kyrkor som är byggda direkt i berget. Taken är alltså i marknivå! Kyrkorna är fortfarande i funktion och används dagligen, vilket oxå gör dem annorlunda. Kyrkorna ligger mitt inne i byn så för att besöka dem så går man mellan de små hyddorna byggda av sten där människor bor. Fantastiska byggnadsverk som Kung Lalibela lät bygga under 1200 talet. Idag finns också ett museum som förvarar de föremål som funnits I kyrkorna. Ytterligare två kyrkor finns att se men de ligger utanför samhället och vi valde att inte besöka dem. Vi vet att man helst ska ha en guide med sig, men bestämde ändå att gå själva denna gång. Men efter bara någon halvtimme så kom en ung man och berättade att han var diakon I kyrkan och att han brukade sjunga där, det var hans stora uppgift. Han ville följa med oss och vi kunde inte säga nej. Vi är jätte glada att han gjorde det för annars hade vi nog missat en hel del. Dessutom så var han trevlig och sa att han inte gjorde det för pengar men att han gärna ville vara med oss. Vi fick en toppen dag och bra guidning, där vi dessutom blev hembjudna till hans mamma och syskon som bodde I utkanten av byn. Hans familj var otroligt fattig och vi kände oss verkligen priviligerade som fick hälsa på dem! Vi var de första utlänningar som besökt deras hem. Mamman bjöd på etiopisk kaffe i sitt lilla hus som bestod av två små rum men stampat jordgolv. Familjen levde på den lön som sonen fick men det räckte inte långt förstod vi. Men trots detta så var de glada och tacksamma. Vår väns önskan var att få sjunga och kunna spela in andlig musik men just nu var det inte ekonimiskt möjligt. Vi hoppas för hans skull och för familjens att han kan klara det såsmåningom. Det är svårt att beskriva hur man känner sig sen när man sätter sig i sin bil och åker iväg… jag undrar om vi verkligen i vårt land förstår hur bra vi har det?!? Och uppskattar det vi har!?

Senare på eftermiddagen gick vi till kyrkan där de skulle ha en mässa och vår nya vän skulle sjunga. Vi var de enda utlänningar som var där. Förstod desvärre inte så mycket men vi fick höra honom sjunga några sånger och han kunde verkligen sjunga! Vi fick sällskap dit av en liten kille, Haptemo 10 år, som absolut måste ha genomgått en charmkurs på högsta nivå, eller så var han bara en naturbegåvning. Han var hur artig och gullig som helst och pratade perfekt engelska, vilket du inte hör ofta. Han kunde alla Europas och Afrikas huvudstäder och vi fick testa honom på det. Han ville oxå bjuda hem oss till sin mormor men vi var rätt trötta och fyllda av alla intryck så vi tackade nej. När vi stod där på gatan och pratade med detta charmtroll, så tar han helt plötsligt av sig sitt lilla träkors och ger det till mig och säger att det ska jag ha som ett minne av honom! Gissa om jag föll pladask…! Sen gav han David också ett litet kors! Han berättade att han ville bli lärare och jag gissar att han blir det också. För med den gnistan och framåtandan som han visade så kan han säkert klara det mesta. Han sa att vi inte fick glömma honom och jag tror inte vi kan det heller!

En annorlunda dag men en toppendag!

OBESKRIVLIGT VACKERT

Plats: Från Bahir Dar till Lalibella
GPS: N12 02.090 E39 02.809 Seven Olives Hotel. Finns långsamt internet.
Körda km: 280
Totalt körda km: 14937
Temperatur: 29 C
Höjd: 2548 m. ö h.

Vi har åkt en obeskrivligt vacker väg till Lalibela idag!! Fantastiska berg, djupa dalar, gröna träd och små odlingar överallt av bl. a majs, raps och teff (det sädeslag som används här för att baka injera, brödet som ingår i etiopiens nationalrätt.) Vägen har slingrat upp och ner och någon sträcka så körde vi på en bergskam men stup på båda sidor! Vägen gick nästan hela tiden på ca 3000 m.ö.h

Det var nästan ingen sträcka på den 280 km långa turen där det var folktomt. Överallt bodde det människor i små byar eller enstaka utspridda hyddor. Jag blir alltid lika förundrad över att människor hela tiden är på väg någonstans… man går och går för inte många har tillgång till bil. Man är på väg med sina djur, eller till marknaden för att sälja eller köpa, barnen kommer eller går från skolan, man väntar på bussen... ja alla är på väg någonstans. Barnen tjoar och hejar och ibland springer de bredvid bilen. Dom är glada och vill bara heja men det är inte utan att vi blir lite rädda att det ska ske en olycka när de springer för nära. Vi har hört och läst många historier om hur det är efter vägen, men vi tycker ändå inte att det är så farligt som vi hört. Jag tror att det är viktigt att anpassa hastigheten efter hur det ser ut och inte köra för fort. Vi har sett att i de flesta byar vi åkte igenom så finns det polis som visar tydligt att bilisterna måste sänka farten. Toppen bra! Vi har också märkt att de som går efter vägen oftast går på ”rätt” sida vägen vilket gör att de ser mötande trafik! Vet inte om de har haft en extra trafikdrive här uppe i norr.

26 oktober 2010

BAHIR DAR

Plats: Från Gondar till Bahir Dar
GPS: N11 35.806 E37 23.137 Ghion Hotel, campar bakom hotellet vid sjön, tillgång till toa. Finns långsamt Internet.
Körda km: 160
Totalt körda km:14657
Temperatur: 29 C

Vi kom hit till Bahar Dar tisdag och har sovit två nätter här. Vi har besökt Blue Nile vattenfall utanför Bahar Dar och en kyrka som har både kindergarten och ett sponsorprogram för skolbarn. Vattenfallet var fantastiskt vackert och vi tog den långa turen vilket betydde en promenad på nästan två timmar, vada över ett vattendrag och en kort båttur på Nilen innan vi var tillbaka vid vår bil. Killen som guidade påpekade att det kunde vara lite jobbigt och sneglade på mig…. Jag fattar inget…. Ser jag så gammal och trött ut?…. Nå, han menade väl och det var ju gulligt av honom att förvarna. Vi njöt av allt det vackra och kände oss riktigt nyttiga efter utflykten. För att ha sitta i bilen som vi gör ger inte så mycket kondition. Sen att få besöka barnen på förskolan på eftermiddagen och höra om arbetet som kyrkan bedriver var en bra avslutning på dagen. Jag blir alltid så glad när jag ser och hör vad som görs för barnen här. Skola och utbildning är hur viktigt som helst och en förutsättning för att de ska kunna komma vidare i livet.

Ps. kan berätta att det är inte bara vi som fotograferar… igår blev David fotograferad av en etiopisk kille när han stod och diskade! Han kom sen fram till oss och sa att detta är inte enligt etiopisk kultur men han tyckte om det han såg och sa att han skulle tänka på det när han själv skulle gifta sig!

24 oktober 2010

GONDAR

Plats: Från Kim and Tim Village till Gondar
GPS: N12 36.631 E37 28.316 Belegez Pension, campar inne på gården 50 Birr/per natt.
Körda km: 70
Totalt körda km: 14497
Temperatur: 26 C

Vi har njutit några dagar i lugn och ro i Gorgora och nu har vi kommit till Gondar.

När vi körde in i Gondar centrum så kom direkt en kille springande och frågade om vi kände några belgare. Det visade sig att John och Jonatan som vi träffat tidigare under resan var här. Här är vi inte anonyma om vi trodde det. Vi har besökt ”the Castle” här och strosat runt i stan och träffat många trevliga människor. Det finns en doft här som inte funnits i de andra länderna vi besökt. Jaja många dofter har vi upplevt, goda och mindre god, men denna är något alldeles särskilt förstår ni… En doft som är svår att beskriva men som ger mig lyckokänslor (kan man säga så tro?) Etiopien är ju kaffets land om ni inte visste det tidigare!? När vi åker eller promenerar så kommer ibland en ljuvlig doft av rostat kaffe som kittlar smaklökarna och får det att vattnas i munnen. Etiopisk kaffe är något alldeles särskilt och att få dricka det på traditionellt vis gör det ännu godare. Man sitter med och ser på från det att kaffebönorna rostas, stöts och kaffet kokas och sen serveras i små öronlösa kaffekoppar! Ibland kan det finnas kryddor i kaffet också. Så ni förstår att så kaffedrickare vi är så njuter vi nu. Vi har också ätit Etiopiens nationalrätt, injera wott och den går inte av för hackor den heller, men det ska jag berätta en annan gång.

Två dagar här i Gondar och vi känner oss nöjda. David säger att nu får det räcka med gamla stenar och kyrkor….. men vi har Lalibela kvar, så lite till blir det allt även för honom!

Nätterna är svala och vi sover gott. Klimatet här är mer som svensk sommar när den är som bäst.

21 oktober 2010

HÄRLIG PLATS VID LAKE TANA

Plats: Från Metema till Kim and Tim Village Campsite, Gorgora, Lake Tana
http://www.timkimvillage.com/
GPS: N12 13.694 E37 17.964 En fin camping vid norra stranden av Lake Tana. Sista vägen från byn är inte den bästa men du kommer fram. Om du tror du är fel så är det säkert ändå rätt!
Körda km: 210
Totalt körda km: 14427
Temperatur: 33C

Det kändes bra att vara på väg och naturen förändrades drastiskt när vi kom in i Etiopien. Från att bara ha varit platt och stäppliknande landskap så blev det träd, grönt och berg. Vi steg hela tiden uppåt och som högst var vi på 2266 m ö h. Vi åkte igenom den ena byn efter den andra, glada vinkande barn och en massa kor på vägen. Förstår inte varför alla ska vara på vägen, men så är det i alla fall. Vi kände att vi ville ta en dag i lugn och ro och nu campar vi hos Kim och Tim vid sjön Tana. En fantastisk fin plats, ligger vackert och de har gjort fina små hyddor som man så småningom ska kunna hyra och de har även en liten restaurang där vi åt tillsammans med andra overlanders ikväll. De har haft denna plats i tre år men det är inte klart ännu. Jag kan verkligen rekommendera campingen för den som har vägarna förbi.

20 oktober 2010

NYA RUTINER SEN NÅGRA DAGAR TILLBAKA…

Plats: Gedaref till Metema, Etiopien
GPS: Sover inne på ”campen” bakom Customs (Tullen).
Körda km: 150
Totalt körda km: 14217
Temperatur: 37C

Frukost i Sudan och förmiddagsfika i Etiopien tänkte vi… och så blev det nästan men inte som vi tänkt…. Vill ni höra vilken härlig dag vi haft?! Vi kom inte längre än 15 mil till gränsen mellan Sudan och Etiopien, över bron som var gränsen och in i Etiopien men sen var det stopp. Inte för oss personligen men för bilen… Har ni hört oss säga förut att vi ”hamnat” i det läget att landet vi ska åka in i har ändrat på reglerna helt nyss? Helt rätt, och nu har det hänt igen!!!

Vi körde in till Gallabat, gränsstaden på Sudans sida. När vi stannade till för att se vart vi skulle ta vägen så kom en kille fram till oss och sa att han skulle hjälpa oss. Det har vi ju varit med om nu några gånger förut också och vi tog emot hans hjälp. Det gick rätt snabbt för oss med allt pappersarbete på Sudans sida, ca 1 timme, och sen rullade vi över bron som var gränsen till Etiopien och staden Metema. Vår ”fixare”, följde med oss. Vi blev inskrivna vid Migration och fick vår stämpel i passet och sen åkte vi glada i hågen till Customs. En trevlig kille sa till oss att det har nya direktiv och vi måste ha ett brev från svenska ambassaden, eller en NGO, som kan stå som garant för att bilen inte blir såld i landet, alltså samma sak som Carnet. Det är bara det att här i Etiopien så accepterar de inte Carnet. Fråga oss inte varför. Jag måste säga att jag blev helt förtvivlad först, för alla har skrivit att den etiopiska sidan varit ”lätt” att komma igenom så vi hade trott att vi skulle komma en bit in i landet idag. Killen förklarade för oss hur vi skulle göra: Ni får lämna bilen här, åka lokal transport till nästa stad Shehedi, 34 km in i Etiopien, ringa till svenska ambassaden och be om ett brev och sen be att få det faxat till oss. Han förklarade också vad som skulle stå där. Det skulle vara våra namn, passnummer, bilens chassinummer, motornummer och vilken bil det är. Sen skulle det även stå att de garanterade för oss under den tid vi är i landet… Varför vi måste åka till nästa stad beror på att här i Metema har de inte elektricitet, inga datorer och ingen telefon. Även mobiltelefon fungerar dåligt. Vi förstod ändå att detta var något vi måste göra, och samlade oss och tog fram nödvändiga telefonnummer för att sen tillsammans med fixaren åka minibuss (det i säg en upplevelse) till grannstaden och ordna detta brev. Vi beslutade att ringa vår vän Daniel i Addis och be honom om detta brev för vi tyckte det var enklare och kanske säkrare att han kunde göra det idag. Sen tyckte vi att han känner oss bäst och blir en bra ”garant” genom det jobb han har. Klockan 16 var vi tillbaka i Metema med faxet, ett brev från Daniel. Tack och lov att vi hade honom! Det höll på att bli problem i alla fall trots Daniels fina brev, för en kille sa att det MÅSTE vara en ambassad, men som tur var, var inte killen långt borta som vi pratat med tidigare, och han höll fast vid det han sagt och nu sitter vi här och alla papper är klara och godkända. Men klockan blev så mycket så vi bestämde att sova kvar här i Metema och nu campar vi inne på Customs område och har haft en trevlig kväll med flera av de som jobbar här. Trevliga killar och väldigt pratsamma. Utan vår fixare, hade vi inte heller klarat detta, varken praktiskt eller mentalt. En mysig kille som fastnade i hjärtat och kommer att finnas där lång tid framåt. Vi hann prata mycket under de timmar vi satt i Shehedi och väntade på att bankmannen som skulle få vårt fax kom tillbaka från lunch. Vi fick alltså faxet till en privat bank där bankansvarig ställde upp och vi behövde inte betala ett öre för att vi använt hans tid och hans telefon. Om ni läser detta, så vill vi tacka så jättemycket för all god service vi fått!!

ETIOPIEN

Officiellt namn:
Ityop'ya/ Etiopiens federala demokratiska republik
Huvudstad med antal invånare:
Addis Abeba 3 231 000 (uppskattning 2009)
Antal invånare:85 200 000 (2008)
Yta:1 133 380 km2
Statsskick: republik, förbundsstat
Statschef: president Girma Woldegiorgis
Folkgrupper: oromoer och amharer utgör vardera runt en tredjedel av befolkningen; därutöver minoriteter som tigreaner, somalier, gurage, awi, welamo, sidama, beja m fl
Språk: amharinja och engelska används i officiella sammanhang; därutöver talas oromo, tigrinja, somaliska, afariska m fl
Religion: etiopisk-ortodoxt kristna, muslimer
Viktigaste exportvaror: kaffe, oljeväxter, khat, hudar, guld, baljväxter, boskap, kött
Medlemskap i internationella organisationer: AU, FN
BNP per invånare: 320 US dollar (2008
Biståndets andel av BNP: 17,3 % (2005)
Världsbankens landkategori: låginkomstland
Medellivslängd: 53 (2007)
Barnadödlighet per 1000 barn (0-5 år): 164 (2005)
Läs- och skrivkunnighet:   , 9 % (2006)
Tillgång till rent vatten: 22 % (2004)
Andel hivsmittade (bland invånare i åldern 15-49 år): 0,9-3,5 % (2005)
Tillgång till telefon (mobilabonnemang per 100 invånare): 1 (2007)
Korruptionsranking: 126 (2008)

19 oktober 2010

SÅ BÄR DET AV IGEN…

Plats: Karthoum till Gedaref
GPS: N 13 53.511 E 35 24.680 Vid en polischeckpoint ca 15 km söder om Gedaref
Körda km: 390
Totalt körda km: 14067
Temperatur: 38C

Så fick vi våra pass och visum för tre månader! Vi har hämtat dem idag på morgonen vid 9 tiden och sen startade vi vår resa söderut med en gång. Det har varit lite fler checkpointer idag och vid en blev vi också registrerade. För övrig verkar poliserna mer vill prata bort en stund för det är inget viktigt de vill. Vägen har väl inte varit någon höjdare idag kan man påstå. Rakt fram nästan hela tiden, knappt en böj. Omgivningen har bestått mest av slättland, och träd och åter träd. Vi måste säga att även om Karthoum är en stor stad och men inte alls så mycket trafik som Cairo, så har vi tyckt att det varit bra dagar här. Det är ett härligt folk liv, otroligt trevliga människor som hälsar och är glada och det känns inte så stressat. Vi har nu kommit ut på landet igen och vår sovplats inatt är bakom en checkpoint. Vi har visst fått en viss förkärlek till poliser under den här resan verkar det som. Men vi tyckte det var en bra plats och polisen var med på noterna direkt.

I skymningen när vi satt vid bilen så var byborna på väg hem med sina djur. Getterna traskade förbi oss och ganska nära…. Djurskötaren satt upp på sin kamel och förde hem sin hjord. Den ena hjorden efter den andra passerade. Några av herdarna kom fram och hälsade och ville vi skulle ta kort så då gjorde vi det! Det kostade oss några vattenflaskor men det var det värt tycker jag, vatten behöver vi alla!

Idyllen var total till för en stund sen när polisen satte på generatorn…. Vi vet inte hur länge den ska brumma men vi känner oss trötta så vi kommer nog att somna ändå. Temperaturen är lite behagligare ikväll så det blir säkert en bra natt.

18 oktober 2010

VÄRMEN

Ett intressant fenomen med denna värmer som vi upplever här i Sudan är att var du än sätter din hand, på campingstolen, muggarna i lådan, i bullpåsen, under kudden ja överallt, så är det 40 grader. Helt otroligt hur värmen kan tränga sig in och ”behållas” fast solen gått ner för länge sen. Någon (läs Tore) skrev i vår blog, att när det är så varmt som vi har det nu, så brukar han bli ”seg” och inte orka så mycket. Vet inte vad du Tore tror om oss, men vi är nog av samma skrot och korn. Självklart så orkar vi mindre, och tempot blir inte så högt, men vi njuter ändå. Varför vara så effektiva jämt?!

Det blir en liten krock i hjärnan av det värmen gör med oss, för samtidigt som vi tar det lugnt, och faktiskt njuter av det och av att få vara lata, så vill vi inte vänta för länge när byråkratin ska tugga och tugga om och ”stjäla” vår tid…då går temperaturen i kroppen upp och humöret visar sig… så vi inser att detta har ofrivilligt tvingat oss i på ”tålamodskursen”! Vi har klarat av några nivåer där men så glömmer vi vad vi lärt oss och så trillar vi ner igen…men då tar vi nya tag!

Det enda som kyler ned oss då är vattnet som vi kan ta ur vår kylbox! Tack och lov så fungerar den alldeles utmärkt!

ALDRIG HAR VATTEN VARIT GODARE…

Eller viktigare…

Kan man dricka hur mycket vatten som helst tro? Vi fyller på våra termosmuggar gång på gång och snart är det slut igen… Vi inser hur viktigt vatten är för att vi ska må bra och inte falla ihop av utmattning när värmen gör att kroppen andas ut all vätska som finns. Vi har också sett efter vägen i de senaste länderna vi rest genom, Egypten och Sudan, att de överallt står ”stationer” med lerkrukor och en mugg där den som är törstig kan dricka. Vi har funderat på vem som fyller på dem, om det är ”kommunen” eller någon annan men har glömt att fråga om det. Det finns även vatten på många platser, som kylts med ett kylaggregat. Vi har inte provat det vattnet utan har vårt eget lilla system. Tänk er en god bulle och ett kallt glas vatten (istället för kaffe) eller en smaskig chokladbit och ett glas vatten? Toppen gott!

Igår när vi hade ställt ut våra flaskor med vatten i solen, så frågade en av studenterna som bor är på campingen varför vi gjorde så. Vi förklarade och han frågade om det gjorts vetenskapliga tester på det och vi gav honom tips var han kunde söka information. Han tackade jättemycket för informationen och sa att detta måste han kolla upp! Kul tyckte vi!

16 oktober 2010

VISUM FÖR ETIOPIEN

Om ni nu trodde att vi fick visum i söndags så fick vi inte det! Vi kom dit igår vid kl. 9 på morgonen bara för att hitta en vansinnigt lång kö... vi väntade en halvtimme, och sen gick och frågade igen vad vi skulle göra och damen sa att det var redan ca 50 personer inne och många väntade så hon tycket vi skulle komma tillbaka som idag, Måndag. Vi bad att få ansökningsformulär så vi skulle kunna fylla i men hon sa att det finns där inne och det får ni imorgon. Ok, vi börjar bli vana nu så vi åkte "hem", träffade en flykting som bodde på samma ställe som oss och som sett vår bil! Han var på väg till Sverige om några veckor!!!! Hoppas det går bra för honom, en fin kille som kallade oss tant och onkel (undrar varför?)
Vi klev upp tidigt åt frukost och var vid ambassaden redan 7.30, dom öppnar 8.30 och insåg att fler tänkts som oss. Det var redan fullt med folk där som väntade... Spelade inte så stor roll att vi var där tidigt för de som hade ett formulär fick gå först. Efter 2½ timme, i värmen, så kom vi in i ambassaden bara för att finna att vi skulle få ett formulär att fylla i och komma tillbaka nästa dag. alltså bara vända vid dörren!! Men ser ni då var inte Kikko så blid (om hon nånsin är det) längre... Vi hade gjort som damen sa och väntat i 2½ timme bara för att få ett formulär och komma igen om ytterligare en dag! Så det blev stora övertalningskampanjen och jag provade alla knep jag hade, och föklarade att vi kan omöjligt vänta en dag till och att vi åker med egen bil och att ..... Det tog skruv! Vi fick visserligen vänta en stund, men fick vårt formulär, fyllde i, ansökte för 3 månader och lämnade in allt. Efter ytterligare en stund så belv vi kallade till luckan och vi fick beviljat våra 3 månader, betalade 40 dollar och får hämta passen imorgon bitti vid 9.00. Säkert får vi vänta då oxå men nu har vi i allafall fått beviljat visum.

Till mina kära kollegor i Östersund, vill jag bara säga: detta var öppenmottagning men 10 gånger värre!! och dessutom så var jag en av dem i väntrummet... som gjorde som många andra, använde alla knep för att få komma in.... och en trött och förvirrad stackars tjänsteman ger efter tillslut...
Det är blandade känslor, men jag ska gå till tjejen som hjälpte oss och tacka lite extra. Jag ska säga att jag tycker att ni ska be chefen om fler handläggare så ni inte behöver jobba ihjäl er!! Iallfall så kommer JAG att känna mig lite snällare och hon blir säkert glad, tror ni inte det?

Vi hoppas allt klaffar för då åker vi imorgon mot Etiopien!

För en som eventuellt tänkte söka visum här, kom tidigt på morgonen, vid 7.30 och ha med er vattenflaska! förhoppningsvis så är det inte så här jämt.

15 oktober 2010

NUBISKA ÖKNEN

RESEINFORMATION:
Plats: från Wadi Halfa till Dongola; Torsdag
Dongola till Khartoum, Fredag
GPS: N 15 31.440 E 32 34.220 National Camping
Körda km: 870
Totalt körda km: 13677
Temperatur: 46 C

NUBISKA ÖKNEN
Två dagar har vi varit på väg nu och vägen har gått genom öknen. Första dagen följde vi Nilen men vi såg inte mycket av den och vi såg inte så många odlingar som vi sett tidigare vid Nilen i Egypten. Jag har ju sagt tidigare i bloggen att jag vet inte vad jag tycker om öken egentligen. En del blir helt uppåt av att se sand och åter sand men jag har sagt tidigare att jag vet inte om jag giller det. Men idag, var det annorlunda. Både jag och David tyckte helt plötsligt att det var något speciellt med dessa sandiga kullar och färgerna i sanden. Ja, det var rent av vackert! Det ger en sorts frihetskänsla när man tittar ut över de enorma vidderna. Inga fyrkantiga hus eller kantiga murar eller raka gator… alla linjer är mjuka och följsamma och ger harmoni…

Hmmm, det var faktiskt vackert idag! Värmen var det inte heller något fel på ( eller så var det fel på den) för termometern gick ända upp till 46 grader, sån jag tror inte ens svärfar skulle ha haft på sig fleecejackan idag om han varit med oss!
Nu har vi krånglat oss in i khartoum och campar på National Camping Residence. En lugn camping, vi är de enda i bil, men det finns många som verkar bo på typ hostel, dam och herrsida på området. Vi bor någonstans mitt emellan. Imorgon blir det att söka upp Etiopiska ambassaden för att ansöka om visum. En av orsakerna varför vi kört rätt långt på två dagar är just för visumansökan. Vi vet ju att rutiner förändras och ville inte förspilla tid för det.

.

13 oktober 2010

VI GILLAR WADI HALFA

Vi har hört en hel del om Wadi Halfa och det har inte varit positivt. Det är ingen hipp plats direkt men den har någon sort charm ändå tycker jag. Det känns som att jag nu kommit till Afrika! Och jag älskar det!! En tämligen trädlös plats, bara sand var man än ser, breda gator, små beiga hus… små butiker i varje hörn, allt från kopieringsbutiken, hårfrisör, matbutiken och så några små restauranger och hotell. Det andas lugnt och ro och människorna verkar ta dagen som den kommer. Alla hälsar är trevliga och glada, så där lagomt trevliga ni vet, som vi svenskar gillar. När vi gick runt där sa jag till David att nu fattas det bara en kvinnlig detektivbyrå så är bilden komplett! Vi mötte polisen i sin bil och han stannade och hälsade oss välkomna till Sudan, han föreslog också att David skulle följa med honom in till Frisören dit han var på väg för att färga sin mustach!! Men David tackade nej, konstigt… O frivilligt blev vi här i två dagar för att pråmen tog längre tid än beräknat men vi tyckte det var sköna dagar, även om det var varmt, 38C, inget vatten på morgonen och mygg… hotellet var inte första klass, men vi hade en säng i alla fall och vi hade en fläkt i taket. När så pråmen kom och vi kunde hämta bilen så kändes det ändå skönt att vara på väg igen.

12 oktober 2010

VILKEN NATT!!

När vi lämnade Aswan på måndagskvällen började det mörkna, solen hade gått ner och alla på däck började ordna till sina sovplatser, det var varmt och skönt i vinden och en märklig känsla infann sig. Det var bönestund och alla dessa vitklädda män, och andra också förättade sin bön där mellan väskor och lådor och människor som satt och åt. Mannen bredvid mig, hade mjuknat nu efter lite småprat som vi försökte oss på och helt plötslig flyttade han på några stora väskor så att vi fick plats med våra båda liggunderlag. Jättegulligt! Vi låg som packade sillar, fanns nästan inget golv att gå på om man ville det. Vi var 5 utlänningar vad jag kunde se, och resten var sudaneser på väg hem. Många var affärsmän som varit och köpt varit på inköptsresa till Cairo för att sälja i sina butiker. Mannen bredvid mig hade en shop i Karthoum berättade han. Alla var så trevliga och försökte prata med oss och berättade gärna om Sudan. Vi kände oss välkomnade och priviligerade som fick dela däck med alla dessa människor. Folk började somna och vi låg där och småpratade, David och jag, tittade på den fantastiska stjärnhimmlen ovanför oss och undrade om det var sant, om allt detta hände oss? Är det verkligt att vi ligger är och får uppleva denna nära gemenskap med alla dessa människor. Vi var jätteglada att vi inte tagit en hytt, utan valde att ligga på däck!!! Vi tycker det var absolut det bästa vi gjort! Inte den mjukaste sängen kanske, men vad gör det för en natt?!?
Morgontimmarna gick fort, och snart var vi framme i Wadi Halfa. Hela båtresan tog 17 timmar. Det som bekymrade oss var Dylan, motorcykelkillen från Schweiz, för när de körde på motorcyklarna på pråmen så i allt som hände så blev det så att han glömde sitt pass i motorcykeln och nu fick han inte komma i land i Sudan… Vi var inte glada att lämna honom på båten men vi kunde inget göra. Vi trodde det skulle ordna sig när pråmen kom men det blev tyvärr inte så. Nu har Dylan fått åka båten tillbaka till Aswan och hans Mc är i Wadi Halfa… med hans pass. Vi hoppas det löser sig, men vi vet inget ännu.

OBESKRIVLIGT

Vet inte hur jag ska kunna beskriva detta dygn för er?! Vi har gjort ett uttåg ur Egypten till Sudan med den för overlanders ”berömda” båten på Nassersjön! Vi är fulla av intryck och av totalt förvirrade upplevelser blandat med en otrolig glädje att få vara med om detta hur vansinnigt tokigt det hela ändå varit. Kan man säga så tro? Jag vet inte, men det är så vi upplevt detta senaste dygn…
Vi vaknade på morgonen vid Nilens strand, åt vår frukost och njöt av den ljumma morgonluften och solens uppgång. Vi visste att vi hade en spännande men oundviklig dag framför oss, om vi ville komma till Sudan. Vi har läst många berättelser om den bedrövliga båten, och allt om kring själva utchekningen ur Egypten, men nu är det vår tur att se vad detta är! Vi förstod att det skulle bli en alldeles annorlunda dag på gott och ont.

11 oktober 2010

SUDAN

Officiellt namn:
Al-Jumhuriya al-Sudan/ Republiken Sudan
Huvudstad med antal invånare:
Khartoum 8 900 000 (uppskattning 2008)
Antal invånare:
39 400 000 (2008)
Yta:
2 505 813 km²
Statsskick:
republik, förbundsstat
Statschef:
president Omar Hassan Ahmad al-Bashir
Folkgrupper:
uppemot halva befolkningen räknar sig som araber; näst största folkgrupp är dinka
Språk:
arabiska är officiellt språk; engelska mellan olika folk i söder; hundratals lokala språk varav kushitiska och nilo-sahariska är viktiga grupper
Religion:
islam (sunni), kristendom, traditionella afrikanska religioner
Viktigaste exportvaror:
boskap, hudar, skinn, sesamfrön, bomull, olja, naturgas
Medlemskap i internationella organisationer:
Arabförbundet, AU, FN, OIC
BNP per invånare:
1 630 US dollar (2008)
Biståndets andel av BNP:
6,6 % (2005)
Världsbankens landkategori:
låg-medelinkomstland
Medellivslängd:
57,4 (2005)
Barnadödlighet per 1000 barn (0-5 år):
62 (2005)
Läs- och skrivkunnighet:
61,5 %
Tillgång till rent vatten:
70 % (2004)
Andel hivsmittade (bland invånare i åldern 15-49 år):
1,6 % (2005)
Tillgång till telefon (mobilabonnemang per 100 invånare):
21 (2007)

10 oktober 2010

INFORMATION ANG. VISUM OCH RUTINER I ASWAN

Visum för Sudan:
Om ni ska söka visum i Cairo för Sudan och det verkar ta lång tid, som det gjort de senaste veckorna, kolla om ni inte kan söka från Egyptiska konsulatet i Aswan. Fick information från en kille som sökte sitt visum här i Aswan förra veckan och det gick på någon timme så var det klart. Kan vara värt ett försök om ni inte vill vara i Cairo och vänta.

Visum för Etiopien:
Om ni inte söker visum för Etiopien i Cairo, informerade Etiopiska ambassaden i Cairo, att det går lika bra att söka i Karthoum.
Rutiner för färja i Aswan:
Vi vill inte göra någon detaljerad beskrivning för hur det går till vid köp av biljetter och annat det är många andra som gjort. Finns en del info i vår blog om ni önskar.

Ett tips som vi ändå vill ge är att ni ringer och bokar med Mr Saleh minst en vecka innan den dag ni önskar resa. Han kommer då att ge er den information ni behöver. Nile River Valley Transportation, Mr Saleh, telefon: 0020 183 160 926.Co-ordinates: N 24’05.949 E 32’53.982, Det kan var fullbokat vissa turer och svårt att få plats. Just nu går båten på måndagar.

Som vi sett så förändras rutiner hela tiden och det som gällde förra veckan gäller kanske inte nu. Så det är viktigt att ta information som ni hittar på nätet med en nypa salt. Enbart som en riktlinje. OBS! Gäller även denna information !!

DAGEN FÖRE AVRESA MED BÅTEN

Söndag… här tappar vi totalt begreppen om vilken dag det är. Här är det ju fredagen som är helgdag vilket gör att även för oss så blir söndag en vanlig ”arbetsdag”. Vi har nu fått våra biljetter och sitter vid Nilen och skriver. Just nu känns det bara som en väntan på imorgon och resan till Sudan. Vi kommer att var ganska många utlänningar på båten förutom sudaneser. Nio motorcyklister (8 från Finland) och två bilar.

Imorgon kommer vi inte att kunna skriva och säkert en vecka framåt blir det tyst… så ni vet vad som händer. Gissar att nästa gång blir i Karthoum.

09 oktober 2010

BYRÅKRATI PÅ HÖG NIVÅ

Vaknade tidigt idag. Natten var sval och skön och vi har sovit gott. Vi åt frukost och åkte till Mr Salehs kontor på Nile River Valley Transportation Vi kom dit vid 9 tiden men han hade inte kommit då så vi blev välkomnade att sitta ner och vänta. Mannen vid skrivbordet sa att han kommer om 5 – 10 minuter vilket vi förstår betyder att det kan bli mer än det… En kille till kom och han var Schweizare och åkte motorcykel. Dylan, en trevlig kille, som vi pratade med under tiden vi väntade. Till slut kom Mr Saleh och vi fick träffa honom. Han var mycket trevlig, korrekt och gav oss all den information vi behövde idag. Vi fick veta att rutinerna ändrats så idag var det bara Traffic court som gällde och sen på måndagmorgon ska vi till traffic police och sen får vi eskort ut till hamnen. Tjusigt va? Så det som vi läst på om hur proceduren skulle gå till gäller alltså inte…. Ni ser det är inte så lätt att vara svensk och vilja planera. Vi har tack och lov redan accepterat detta och vi tycker att det går förvånansvärt bra ändå.. även om det hettar till när man är varm, törstig och bara får vänta och vänta. Så blev det vi Traffic court också idag. Vi åkte dit tillsammans, två bilar och en motorcykel. Ett kontor som ligger i ett helt vanlig hyreshus mitt i ett kvarter och utan skylt men de kände igen vår typ av ekipage så det var inte svårt alls att förstå att vi kommit rätt. Det vinkade glatt fram oss till en kille som satt på trottoaren med en stol framför sig som skrivbord (är det det som är att ha kontoret på fickan tro?) Det som skulle hända idag var att trafikdomstolen skulle intyga att David inte varit inblandad i någon trafikförseelse eller något annat med bilen och att han inte har några obetalda böter. När alla papper var klara och kopierade fick David skriva under ett papper på arabiska ( tror inte han vet vad han skrev under egentligen) sen sa killen att vi fick gå över till kafeet på andra sidan gatan och vänta en halvtimme. Hmhm… en halvtimme….Vi gick dit, tog en dricka och satt och pratade med de som skulle bli våra reskamrater på båten. Trevliga killar! Halvtimmen blev ca 4 timmar… det var varmt, blodsockret sjönk och ingen mat… men så var det helt plötsligt klart, och David hade fått den viktiga lilla lappen, 7x7 cm, och vi kunde åka till Mr Saleh för att köpa våra biljetter. Han måste alltså veta att vi var skuldfria innan vi fick köpa ut våra personbiljetter. När vi kom till kontoret så var han där, men problemet var, att den person som skulle skriva ut biljetterna hade gått för dagen. Jaha, då var det bara att le och se glad ut ändå och komma tillbaka imorgon 9.30 enligt Mr Salehs önskan. Puh, det är inte alltid enkelt livet! Efter denna strapats så var det gott med lite mat och sen var det bara resten kvar imorgon…

08 oktober 2010

FRAMME I ASWAN

RESEINFORMATION:
Plats: Luxor till Aswan och Adams home
GPS: N 25o42’673 E 32o38’934 - 21 m
Körda km:240
Totalt körda km: 12807
Temperatur: 37 C
Efter en god och sval natt så har vi åkt vidare till Aswan som blir sista hållplats i Egypten. Det har varit lugnt på vägen idag för det är muslimernas helgdag. Vi kom fram vid 14 tiden och har försökt att hitta de platser vi måste besöka imorgon. Det var inte alldeles lätt, eftersom vi har enbart den lilla gps:n, men vi hittade iallafalll Mr Salehs kontor så vi har bestämt att vi åker dit först imorgon så får vi se om han kan ge oss ytterligare information. Vi blev omkörda idag av de två killarna från Tjeckien och Slovakien och sen så stötte vi på dem i Aswan. Eftersom vi letat campingen men inte hittat den så kollade vi med dem och de tog fram platsen på sin gps. Det var som vi misstänkte på andra siden Nilen så vi åkte dit och där står vi nu bakom Adams home (camping) vi ser över hans hus ner mot Nilen och hur de stora båtarna glider fram. En ljummen och skön kväll är det och vi har kollat in kartan lite och ätit middag, nudlar blev det idag. Trevlig och gästvänig personal som verkligen vill att vi ska trivas. Det som kan vara nackdelen att bo här om man blir några dagar är att det inte finns skugga för bilen dagtid, men för vår del som bara sover här och åker in till stan på dagen är det jättefint. Vi förstår på dem att de är många som väljer att bara komma en natt och sen lämnar det och vi föreslår dem att ha Internet för det kan göra att fler kommer tillbaka även om de måste göra de ca 10 km från stan. Det är lugnt, fint och rymd här där vi står och vi tycker om det och tror att även andra skulle göra det.

07 oktober 2010

LUXOR

RESEINFORMATION
Plats: Asyut till Luxor, Rezieky camping
GPS: N 25o42’673 E 32o38’934 - 21 m
Körda km: 300
Totalt körda km: 11867
Temperatur: 38 C

Började dagen med en härlig frukost på hotellet. Ursäkta våra ”Coco Cola-bekantskaper” från Tyskland: Ni har inte som vi varit på luffen i över två månader och ätit bussmat…för då hade ni också tyckt att en sån här frukost varit rena drömmen! Hotellpersonalen var toppentrevliga och vänliga och vi fick låna toalett och använda deras WIFI helt utan kostnad! De tyckte nog vi var några udda typer som valde att sova i en buss så där, men dom visade det inte med en min, men de sa att de hade aldrig varit med om det tidigare… Asyut är inte en stad dit turister brukar åka, men vi tycket om staden där den låg vid Nilen!

Vi bestämde oss att inte ta Desert road ner till Luxor för vi tycker det räcker med öken tills vi kommer till Sudan. Igår valde vi ju att åka ökenvägen på den västra sidan men idag har vi tuffat fram efter Nilens östra strand med palmer och åter palmer som kantat vägen. Härliga odlingar längst efter hela vår väg, små byar och samhällen där vi förstår att mångas levebröd är just Nilen och vad den kan ge i form av vatten till deras odlingar. Vi har njutit av allt det vackra och hann även med förmiddagskaffet idag! Inga poliser som följde oss idag, men dom fanns vid varje checkpoint och hade full koll på vilka vi var när vi passerade.

Vi har märkt att tempot i trafiken varit högre här nere än vi sett tidigare. Vi har sett mer galna omkörningar och tyvärr även en bilolycka. Vi har sagt att vi inte kommer att köra mörkerkörning under den här resan och det av säkerhetskäl. Trafiken är helt annorlunda här och i mörker med dåliga lysen eller inget lyse alls, och dessutom vansinnesomkörningar, så räcker det att köra dagtid. Tyvärr på grund av krånglet med vårt visum så har vi dåligt med tid och kommer inte att kunna se det vi önskat här i södra delen av Egypten. Men vi har sett en hel del ändå och vi har många länder kvar, så vi känner oss rätt nöjda.

06 oktober 2010

VI HAR LAGT UPP BILDER NU FRÅN EGYPTEN UNDER FLIKEN BILDER!!

ON THE ROAD AGAIN

RESEINFORMATION
Plats: Cairo till Asyut
Gps: Sover utanför Al Watania Palace
får låna toalett och WIFI (ska äta hotellfrukost imorgon)
Distans idag: 400
Total distans: 11567

Dagstemparatur: 32

Det låter kanske galet, men oj vad skönt att vara på väg igen!!! Vi har blivit riktigt bitna av detta! Vi är otroligt glada och tacksamma för att vi har vårt visum nu och vi kommer att vara vid båten i tid, In Shalla.
Vi steg upp tidigt och gjorde oss klara att åka. Innan vi lämnade Cairo tankade vi fullt .+ 80 liter i dunkar. Kostnad 167 sv.kr. vad sägs om det?
Den ena chekpointen efter den andra åker vi igenom. Ofta så frågar de bara vart vi ska och tar vårt bilnummer och önskar oss välkomna till Egypten. Men ser ni idag var det annorlunda. Kanske dom visste att vi kännde oss som kungar idag, med våra visum för Sudan i passen.... Vi fick poliseskort! Det ni! Dom var så trevliga och började med att köra efter oss till nästa distrikt där tog nästa glada gäng över. Ibland var dom före, ibland efter eller så körde de ifatt oss. Så häll de på ca 200 km. Sista biten innan vi kom fram till Asyut där vi ska sova nu fick vi åka själva. Återstår att se vad som händer imorgon. Men vi behöver inte vara oroliga, dom hittar oss alltid och skulle man ngn gång stanna för att t.ex titta på kartan (har hänt oss) så  på fem minuter så är polisen där och undrar om vi behöver hjälp. Fundera inte så mycket på detta med poliseskorten nu, det var inte för att det var vi (om ni nu trodde det) utan de gör så med turister som kör vissa vägar. Men det känns helt ok, även om vi blev lite tressade, för man vill ju inte sinka dem för mycket i sitt arbete, så vi missade förmiddagsfikat....

05 oktober 2010

IDAG DÅ????

Det var med klappande hjärta men ändå förhoppningsfulla som vi tog vår taxi in idag på morgonen till Sudans ambassad. Vi visste att om vi inte får det idag, tisdag, så är ambassaden stängd onsdag (helgdag) och torsdag blir försent för oss att hinna till båten vi bokat. Får vi det på torsdag så lämnar man in passet på förmiddagen och hämtar det vid 15 tiden och sen förstår ni att köra ut ur Kairo tar också sin tid. Så isåfall så har vi en dag på oss att köra nästa 80 mil, men allt vad det innebär av vägstandard, trafik och poliskontroller…
Vi klev in på ambassaden, väntade ca 5 minuter och sen var det vår tur. Mannen bakom luckan lämnade oss ett papper bad oss betala 100 USD/person och sen sa han att komma tillbaka vid kl. 15.00 och hämta våra pass…. Vet ni, han kunde nästan fått en kram för det (men vi hade bara en glugg att prata genom så det gick inte). Vi väntade så gärna till eftermiddagen bara vi får våra visum!!!

Kanske någon undrar: Varför sökte dom inte visum från Sverige?

03 oktober 2010

KYLAN ÄR HÄR OCH INGET VISUM ÄN...

1 oktober gick vi över till vintertid här i Egypten, och vi har nu samma tid som i Sverige ( för en månad). Något mer måste ha hänt den första oktober… ”någon” måste ha skruvat på termostaten för värme också för helt plötsligt så har här blivit kallare. Jag menar verkligen helt plötsligt. Det är ca 5 grader skillnad än för 2 dagar sedan! Dagtid har vi haft ca 35-37C och nattetid 32-33 grader och nu visar termometern på ca 33C dagtid och 27C nattetid. Det har blivit så att täcket (läs lakanet) kommit fram igen och morgonen kan var riktigt sval, 24C kanske. Jag förstår verkligen att många ”glider fram” i den otroliga värme som varit här, för gör man minsta kraftansträngning så rinner det i pannan. Jag förstår också många Kairobor sm har möjlighet lämnar storstan när det är som varmast. Den största skillnaden nu är ändå, tycker vi, att det är kallare på natten och gör att vi sover bättre. Vet inte om detta gäller endast här, i övre delen av landet, men det visar sig när vi åker söderut… när det nu blir… för vi har inte fått våra Sudanvisum ännu och det börjar bli kris om vi ska hinna med båten i Aswan till Sudan. Vi har reserverat plats för den 11 oktober och hoppas det ska gå!?! Problemet för vår del är egentligen att båten bara går en gång i veckan och om vi inte kommer med då så får vi problem med vårt Egyptiska visum som går ut.
Det är mycket som ska klaffa ser ni!

02 oktober 2010

RENAT VATTEN

Vi har klarat oss bra vad gäller magproblem och annat och vi har inte haft några problem med att få tag i bra vatten. I flera länder har vi kunnat ta vatten direkt ur kallkällor högt i bergen och vi har fyllt våra vatttentankar under bussen. Nu finns inte den möjligheten och vattnet här i Egypten vill vi inte dricka direkt ur kranen för det ser inte bra ut, luktar inte heller bra. Familjen vi besökte rådde oss också att köpa dricksvatten även om de själva drack direkt ut kranen ibland men det smakade inte särskilt gott.
Så nu har vi för första gången använt oss av den nya tekniken att rena vatten på ett mycket enkelt sätt!!!
NU BLEV NI ALLT NYFIKNA VA?