Nkinga English Medium School

På Nkinga finns inte bara ett sjukhus utan här finns också en skola som drivs av FPCT ( Free pentecostal church of Tanzania) Ansvarig för skolan heter Paul Mayengo. Vi har haft förmånen att få ha honom hemma hos oss en gång i Östersund.Vår kyrka och Nkinga har en hel del gemensamt arbete och flera från vår kyrka har arbetat här under olika perioder. För mer information om vårt samarbete kan du läsa här:
KLICKA HÄR!!
Vi besöker skolan och blir guidade runt av Paul M. först så får vi skriva i gästboken! (ett viktigt moment för många här). Paul berättar om att skolan började först med kindergarten för att 2004 utvidgas till en vanlig skola. Eftersom engelska är ett internationellt språk och anses vara viktigt även om man vill fortsätta andra studier i landet eller utomlands så har man valt att ha all undervisning på engelska. Från 2004 så har man successivt byggt till och utökat skolan så idag har man klasser från årskurs 1 till 5. Om två år så planerar man att det ska finnas undervisning upp till klass 7. Skolan har inga statliga pengar utan drivs genom den skolavgift som eleverna betalar in. De har ibland en del som projekt, säger Paul och så har de en lite bok shop som ger lite inkomst. Det är ca 350 elever vid skolan av vilka 150 bor på internat. Barnen kommer från olika delar av distriktet och de som bor på internatet åker hem var tredje månad. Skolan har en kristen profil men är öppen för alla elever, vilket gör att här finns både barn från kristna och muslimska hem.

Vi går runt och tittar och det är verkligen en fin skola tycker vi. Utanför internatboendet är barnens plastsandaler prydligt uppställda vid dörren och några ligger och tar sin eftermiddags vila. Några barn leker på gården och hoppar höjd med hjälp av två levande ”stolpar” som håller ett rep emellan sig. När vi kikar in i ett klassrum så ställer eleverna i femte klass sig upp som på en given signal och hälsar i korus!

Paul berättar när vi går runt att av 500 skolor i distriktet så ligger Nkinga English Medium School rankad som nummer ett!! Vi kan se att han är stolt över det! Inget av barnen har behövt gå om sin klass utan har kunnat gå vidare till nästa årskurs.
Innan vi lämnar honom överlämnar vi ett par fotbollar till skolan!

NKINGA HOSPITAL

Vill ni veta mer om Nkinga så finns det en bra sida ni kan kolla in!!
Klicka på rubriken eller under Länkar till vänster!

PÅ PROMENAD

Klockan 6.30 var det dags att stiga upp. Jag hade beslutat att följa med på promenad till Apberget. Av namnet att döma så ska det finnas apor där… David väljer att vara hemma för han ska fortsätta med service av bussen.

Vi traskar iväg och det är jätteskönt i luften så här på morgonen. Vi passerar små hus där människor redan är ute och arbetar. Alla hälsar glatt. Några kvinnor har varit och hämtat vatten för dagens behov. Några barn leker vid huset och vill även bli fotograferade. Promenaden är ca 3 km innan vi är framme vid berget. Vi ser en hel del fåglar och ödlor och vackra blommor, men inga apor!För några dagar sedan har Hans och Greta sett dem där men tydligen så har de tagit helgledigt idag (men vi har ju sett apor förut). Nå, kaffet och medhavd macka smakar jättegott och vi njuter en stund på berget innan vi går hemåt igen. En skön start på dagen även för den som inte är så morgonpigg!
Eftermiddagen blev det marknad! Tänk att det ska vara så roligt att gå omkring och titta på en massa saker… allt från tyg, till bildäcksskor, grytor, kryddor och frukt och grönsaker
Innan vi var hemma så var påsen full.. mest mat men jag kunde inte motstå att köpa tyg heller. Så nu har vi gett sömmerskan lite jobb och vi får väl se snart hur resultatet blir…

VÄGBULORNAS LAND

RESEINFORMATION:
Plats: Aqua resort, Singida till Nkinga hostpital
GPS: S04 25.644 E33 26.209
Höjd över havet: 1322
körda km:209 km
Totalt körda km: 20890
Temperatur: 26 C
Kan inte låta bli att tänka på vår granne hemma som förra året gick runt med namnlista för att få bort en vägbula som låg strax bortom vårt hus… Hon skulle ha haft mer än ett heltidsjobb i detta land!!

Jag tror aldrig tidigare att jag sett så många vägbulor som här. Det är inte nog med att det är en hög upphöjd vägbula mitt i byn utan på varje sida om den så har man ca 4-5 vägbulor som varnar för den stora vägbulan. Det mest förunderliga är att det är inte bara mitt i samhället eller byn, vilket är logiskt, som bulorna finns… utan när man har ”hämtat sig” från de bulorna och rullar ut ur byn, accelerera och njuter av den släta fina asfalten ( för vägarna är annars jättefina) så efter kanske 10 km mitt ute i ”ingenting” så upprepar sig detta ” bul fenomen” …. Det finns inte en människa eller kossa inom synhåll…. Hmhmhm
Nå, vi förstår att hastigheterna är höga och detta är ett sätt att få bilisterna att köra mindre fort… men de som inte repararer sina bilar själv (Davids filosofi) dundrar på rätt bra i alla fall. Men så ser vi också många bilar och först och främst lastbilar, som ligger vid vägkanten…. Så min slutkommentar är att kanske bulorna ändå är bra….?... eller så måste det kanske till mer information och upplysning av faran vid för höga hastigheter….
Men vi kom fram till Nkinga i alla fall…. Och här har vi blivit väl mottagna och campar nu utanför Maggans hus… kommer att stanna i alla fall över helgen.

MÅSTE FRÅGA CHEFEN...

RESEINFORMATION:  Plats: Dodoma, CCT till Aqua resort, Singida
GPS: S04 48.309 E34 44.223
Höjd över havet: 1508
körda km:251 km
Totalt körda km: 20681
Temperatur: 34 C
Idag har vi känt igen mer av det flacka landskapet som vi minns sen förra gången vi åkte här. Vi känner också igen det speciella landskapet kring Singida med de enorma stenblocken eller, kanske ska man säga bergen, mitt inne mellan de små tegelröda husen. Jag som alltid önskat mig några stora stenar i trädgården ser att det är möjligt…. Men de har nog inte fraktat dit dem själva utan vår skapare verkar liksom ha kastats ut dem lite hur som helst i landskapet!

När vi kommer till Singida så åker vi till Aqua resort hotel. Vi frågar om det är möjligt att få campa inom deras område… och samma märkliga situation uppstår…. Hon, receptionisten bara tittar förbryllat på oss, och efter en stund tystnad så säger hon att hon kan inte lova utan måste fråga managern. Jaha, så har det hänt igen, två dagar i rad, och första tillfällena på hela resan. Efter ett tag kommer managern, en lång och reslig välklädd man (inte utan att man kan förstå om han tycker vi är ena underliga figurer): ”Har ni någon erfarenhet av detta tidigare?” frågar han. ????? Ja, säger vi många och i många länder… För hans del är det första gången… ”Vilken är er erfarenhet vad gäller kostnad?” också en intressant fråga tycker vi. ”ja, det kan var lite olika.. ibland gratis ibland...” Nå, hursomhelst så verkar frågan för svår för honom så han måste kontakta ägaren av stället… vi väntar snällt i över en timme men så säger vi till varandra att nu kan vi inte vänta längre, för om vi inte får stanna så måste vi söka upp ett nytt ställe innan det blir mörkt. Jag pratar åter igen med receptionisten igen och säger hur vi tänker: ” ingen fara, ni kan stanna, det kommer inte att bli några problem…helt säkert!” men hur vet vi det när vi inte fått något svar? Strax kommer han och vi får stanna mot en summa av 15 000!! Shilling.. ca 75 kronor. Vi slår oss till ro, äter middag och har en skön kväll i var parkeringsficka… Ytterligare en dag går mot sitt slut. Imorgon blir det Nkinga och det ser vi fram emot!

VI ÅKER INÅT LANDET IGEN

RESEINFORMATION
Plats: Kola Hill Hotel till Dodoma, CCT
GPS: S06 10.945 E35 44.753
Höjd över havet: 1143
körda km: 268 km
Totalt körda km: 20430
Temperatur: 36 C

Igår lämnade vi havet och Peponi Beach och gett oss iväg inåt landet. Målet om några dagar är Nkinga hospital strax utanför Nzega.
Det är varmt och fuktigt men vi njuter av de vackra vyerna. Vi har faktiskt åkt delar av den här vägen 2004 men jag ska vara ärlig och säga att jag inte minns så mycket av landskapet…. Så kan det vara när man hela dagarna matas av nya intryck… det gäller att skriva ner och ta lite kort för att komma ihåg. Vägen går genom bergen och över slätterna. Det är grönt och fint just nu och vi kan se att majsen har vuxit. Jag ser oxå hur både män och kvinnor (flest kvinnor) är ute på fälten och arbetar. Ibland har kvinnorna sina bebisar på ryggen… inget dagis här inte eller mammaledigt… jag tycker de gör det otroligt bra som i denna värme orkar att arbeta med fysiskt tungt arbete, men jag förstår också att valmöjligheten att slippa inte finns… det känns onekligen lite lyxigt att sitta här i bilen och bara iaktta. Vi har stannat och fikat efter vägen och att hitta ett träd med skugga går bra, men att hitta ett träd utan några människor som sitter och vilar är nästan intill omöjligt… men till slut lyckades vi. Människorna här är mer diskreta än i länderna vi passerat tidigare. De ser oss, hälsar, men stannar sällan och pratar eller tittar. Vi är ju bara wusungos… de verkar vara vana vid det…

Vi är nu i Dodoma, och har åkt till en plats som finns med i Lonely planet, CCT. Enligt den, ett billigt och säkert ställe, där det går att hyra rum. Här finns också ett konferenscenter. Vi parkerade utanför kyrkan strax intill och gick till receptionen. Killen i receptionen fick lite huvudbry när vi frågade om det var möjligt att parkera vi deras ställe och sova i bilen, allt för att vi vill sova på en säker ”ingärdad” plats. Han funderade en stund och såg lite allmänt generad ut och så sa han: Jag måste gå och fråga managern…hmhm.

LÄS MER HÄR >>

EN PLATS VID HAVET, PANGANI

RESEINFORMATION:
Plats: Mamba Kitomtom till Tinga Tinga campsite, Pangani
körda km: 368 km
Totalt körda km: 19876
Temperatur: 36 C
Första natten vid indiska oceanen tillbringade vi på Tinga Tinga Lodge and campsite. En plats vi kan rekommendera för er som har vägarna förbi. Den ligger ca 4 km norr om Pangani.

När mörkret föll satt vi och hörde vågornas brus mot stranden och månen lyste upp den mörka natten. En grupp ungdomar rör sig fram och tillbaka i mörkret vid vår bil och vid restaurangen som ligger intill oss. Några killar gör en lite eld en bit ifrån och jag tror att de ska grilla… men det var fel… de ”stämmer” sina trummor visar det sig. Efter en stund hör vi trummandet och snart så börjar någon i mörkret intill oss att sjunga och i ett annat hörn så svar ett annat gäng. Sången är i full gång och vi befinner oss mitt i centrum, omges av sången och trummornas dunkande! Helt fantastiskt!! Vi blir en del i deras drama… känns det som… de fortsätter ett bra tag in på natten och jag somnar gott till trummorna och sången… åter en natt i vårt Afrika!

Idag när vi vaknade visste vi inte hur dagen skulle ut, vilken inte är så ovanligt...men vi ringde till Angelika som vi fått telefonnummer till och som bor i Pangani. Angelika kommer fran Tyskland men är gift med en svensk. Vi stämde träff men henne inne i Pangani. Vi visste inte hur hon såg men när det kom en ”mzungo” gående så förstod vi att det var hon! En härlig kvinna som älskar Afrika och som planerar att bo här med sin man. Hon berättar för oss om sitt engagemang i Tanzania. Hon inger ett lugn och skapar förtroende som jag tror hon har god nytta av här, samtidigt som hon brinner för att arbeta med kvinnorna här, hon gillar solenergi och vill ge stöd och support så människor, och då särskilt kvinnor, ska kunna bli egen försörjda.. Nu sitter vi på verandan till det hus där hon bor för tillfället innan deras eget hus är klart. David har redan fått arbete och försöker se hur de solpaneler hon har fungerar.. något är inte som det ska… och det passar ju honom bra… felsökare som han är.

Vi blir kvar här i natt och imorgon ska vi besöka den tomt där de ska bygga så småningom. Husets ägare är tanzanier och har ett cafe vid havet. En trevlig kille som later oss campa pa hans gard. Både Angelica och hennes man har sitt hjärta i Tanzania det förstår vi och planerna är många inför framtiden. Vi önskar dem all lycka för framtiden och tackar för inbjudan att fa komma tillbaka!

Kolla gärna in deras hemsida: www.netzwerk-rafael.de så får ni se en del av de arbete de är engagerade i.

Pangani, Tanzania

Vi har nu kommit till Pangani i Tanzania. Pangani är en liten kust-stad som ligger ca 150 km norr om Dar es-Salam.

KOKIRIE VILLAGE

RESEINFORMATION

Plats: Ingelas ranch till Marango, Kokirie village
körda km: 52 km
Totalt körda km: 19409
Temperatur: 34 C
Efter samtal med Anita åker vi mot Moshi på den vägbeskrivning som hon gett oss per mail. Vi känner dem inte men fått deras namn av andra svenskar. Jag har en gång för ca 15 år träffat Anitas man Reines, under en julhelg i Addis Abeba men det är länge sen…. åren går…

Vägbeskrivningen var bra och utförlig och det var tur det… för annars hade vi aldrig kommit rätt. Sista kilometrarna gick det uppåt, uppåt mot Marangu, startpunkt för många som bestiger Kilimanjoro (inte vi). Vägen blev bara mindre och smalare och vi började undra.. och tillslut var vägen slut, men då stod vi framför deras garage! Det är inte alltid man åker till vägs ände…

Deras hus ligger på en kulle inbäddad med alla det träd och blommor du kan tänka dig! Fåglarna kvittrar, solen värmer så där lagomt mycket och vi får sätta oss vid dukat bord! Vilket mottagande! Helt otroligt att de har hamnat på denna plats och här har de arbetat tillsammans i över 8 år! Reines som är maskiningenjör, och byggare har fullt upp (fast han i dagarna fyller 70 år). Anita arbetar mycket med samtalstöd och hjälp till mammor och barn. När vi kom så var där en hel del människor i deras trädgård och det visade sig att så var det varje dag… nästan…människor som behövde få prata, stöd och uppmuntran och att någon visar dem kärlek och omsorg. Imorgon ska Reines åka 100 km till en masajby där han byggt en skola och där de nu ska installeras en generator. Igår fick vi vara med på gudstjänst i kyrkan som de är engagerade i. Jag får alltid nära till tårarna när jag sitter bland vänner så här, långt bort från Sverige och det vanliga och hemtama för mig, men ändå så hittar man gemenskap och har samma syn på livets mening och Gudsrelationen. Den är inte geografiskt fastställd utan universell !!!

Efter tre nätter i deras lilla gäst”hydda” och med fullbord och många trevliga och intressanta pratstunder så drar vi vidare mot kusten och Pangani. Återigen med nya upplevelser och nya vänner som vi lägger till våra reseupplevelser!

HOPE FOR THE CHILDREN

Idag har vi varit på besök på Hope for the Children. Marie-Louise och Morgan Andersson som arbetat många år i Tanzania har sedan några år tillbaka en arbete som de bedriver i Arusha och byar runt om kring. Marie-Louise säger till oss att det är en vision och dröm som de nu förverkligar. Hon är till profession barnmorska och Morgan är en tekniskt kunnig och lite allt i allo. På Hope for the children bor för närvarande 10 barn och de får boende, stöd i skolarbetet av en lärare och mycket kärlek. Tanken är att de ska så småningom sluss tillbaka hem eller om det inte är möjligt få komma till fosterhem. Hope får the children stöder även barn med skolavgift och ekonomiskt stöd för fosterhemmen. Morgan och Marie-Louise är inte purunga till ålder men i hjärtat har de fortfarande drömmar och visioner. Det har med sin långa livserfarenhet möjlighet att göra ett bra arbete för barnen och de säger själva de tycker att deras ålder och långa erfarenhet i landet bara ger fördelar i arbetet!. Arbetet bland barnen är en del i deras arbete och vision men de organiserar även kurser i miljövård, där de bland annat visar på hur de som bor i masajbyar kan bygga sin egen vattentank för att samla uppregnvatten och på så sätt få bättre tillgång till vatten. Samarbetet sker genom kyrkan på plats och deras hemförsamling är nära knuten till arbetet.
Det var lätt att smittas av deras entusiasm och vi förstår varför de ger av sin tid för dessa barn och Tanzania!!

FÖRSTA ANHALT TANZANIA

RESEINFORMATION.
Plats: Tizi campsite, vid Kenya gränsen till Ngarantoni, Tanzania
GPS: : S03 17.421 E036 37.703
Körda km: 110 km
Totalt körda km: 19357
Temperatur: 30 C

Igår lämnade vi Nairobi och Jungle Junction. Dagarna rusade iväg trots att vi inte gjorde något mer än de vanliga som, att sova, prata, laga mat, äta och tvätta… ja ni vet som en dag kan se ut hemma också! Kanske mer prat än vanligt för campingen var full med resenärer och ”historierna” var många om vägarnas kondition, besvärliga tjänstemän, farliga områden etc. det gäller att ta allt med en nypa salt och inte lyssna för mycket för då blir man helt frustrerad. Men alla man träffar har ett gemensamt och det är RESAN och det är fantastiskt kul med alla det typer av människor möter. Ta t ex. det franska paret som rest i åtta år… sydafrikanerna som ska börja ett nytt liv i Europa, MC killen som helst inte vill hem igen men som kanske ställer hojen i Nairobi, åker hem och skrapar ihop lite till pengar för att sen kunna fortsätta sin resa och så vi! Ja, resandet och sättet att lägga upp sin resa är lika många som människor vi träffat, tror jag.
Idag, onsdag, har vi passerat gränsen till Tanzania och befinner oss strax utanför Arusha. Tyvärr så var det lite regn i luften och låga moln så vi kunde inte se Kilimanjaro idag.
Det tog ca 2 timmar med allt pappersarbete vid gränsen men det flöt på bra tyckte vi ändå. Från gränsen till där vi nu campar blev vi stoppade vid tre tillfällen av pratglada poliser! Det verkar mer som att de mest ville hälsa och surra lite för deras enda frågor var: Vart ska ni åka och varifrån kommer ni… känns som vi varit med om det förut…
Vi campar nu utanför gästhuset på Ngarantoni och kommer att vara kvar här två dagar… tror vi, men man kan aldrig veta helt säkert. Vi har fått tre månaders visum i landet så vi tänker inte stressa.

TANZANIA

Huvudstad med antal invånare: Dodoma 174 000, Dar es Salaam 3 092 000 (uppskattning 2009, Dodoma är officiell huvudstad och säte för parlamentet, Dar es Salaam är faktisk huvudstad och säte för regeringen) Antal invånare: 41 500 000 (2008)
Yta: 945 090 km²
Statsskick: republik
Statschef: president Jakaya Kikwete
Folkgrupper: bantufolk 80–85 %; därutöver arabiska, nilotiska, kushitiska, asiatiska och europeiska minoriteter
Språk: engelska och swahili (kiswahili) är officiella språk; arabiska talas på Zanzibar och Pemba; därutöver ett stort antal lokala språk
Religion: kristna (45-50 %), muslimer (35-45 %); små grupper av anhängare av hinduism, buddism, bahai och traditionella afrikanska religioner
Viktigaste exportvaror: guld och andra mineraler, industriprodukter, tobak, kaffe, bomull, cashewnötter, te, kryddor
Medlemskap i internationella organisationer: AU, FN, SADC, WTO
BNP per invånare: 520 US dollar (2008)
Biståndets andel av BNP: 12,4 % (2005)
Världsbankens landkategori: låginkomstland
Medellivslängd: 51 (2005)
Barnadödlighet per 1000 födda barn (0-5 år): 76 (2005)
Läs- och skrivkunnighet: 70 % (2006)
Tillgång till rent vatten: 62 % (2004)
Andel hivsmittade (bland invånare i åldern 15-49 år): 6,5 % (2005)
Tillgång till telefon (mobiltelefonabonnemang per 100 invånare): 21 (2007)

Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet

SÅ HAR VI ÅKT DENNA OMTALADE VÄG...

Plats: Mojale vid Etiopiska gränsen till Nairobi, Kenya
GPS: Jungle Junktion camping
Körda km: 779km under fem dagar
Totalt körda km: 19087
Temperatur: 34 C

Vi var resklara vid 8 tiden på Måndag morgon och kommer till Migration och Custom för checka ut ur Etiopien. Allt flöt på bra och vi var klara med båda kontrollerna vid 9.30. jag drog en lättnadens suck när Kenya migration stämplade in oss i Kenya. Sen började en lång dag…

Gränspersonalen sa att det skulle gå konvoj, for security, men vi såg ingen konvoj utan körde själva. Vi såg några polisbilar som patrullerade efter vägen men det var allt. Vägen var som andra sagt oss mycket dålig och det gick inte att köra fort.... för att ni  riktigt ska förstå så kan jag berätta att det tog tre dagar att köra 35 mil...

LÄS MER HÄR >>

KENYA

LANDFAKTA
Officiellt namn: Republic of Kenya/ Jamhuri ya Kenya
Huvudstad: Nairobi
Antal invånare: 38 600 000 (2008)
Yta: 582 646 km²
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Mwai Kibaki
Folkgrupper: kikuyu drygt 20 %, luhya, luo, kamb, kalenjin drygt 10 % vardera, kiisi, meru med flera
Språk: swahili (kiswahili) är officiellt språk; engelska, 30-tal lokala språk
Religion: huvudsakligen kristendom; traditionella inhemska religioner
Viktigaste exportvaror: te, kaffe, frukt, grönsaker, snittblommor, oljeprodukter
Medlemskap i internationella organisationer: AU, FN, WTO
BNP per invånare: 890 US dollar (2008)
Biståndets andel av BNP: 4,1 % (2005)
Världsbankens landkategori: låginkomstland
Medellivslängd: 52,1 (2005)
Barnadödlighet: 79 (2005)  Barnadödlighet per 1 000 förlossningar.
Läs- och skrivkunnighet: 74 %
Tillgång till rent vatten: 61 % (2004)
Andel HIV-smittade: 6,1 % (2005)  Anger spridningen av HIV i % bland befolkningen mellan 15-49 år gamla.
Tillgång till telefon:135 (2005) Mobiltelefonabonnemang per 1000 invånare.
Korruptionsranking: 147 (2008)
HDI-ranking: 144 (2008)
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet

GOTT NYTT ÅR 2011

Plats: Addis Abeba till Awassa där vi campar vid EHBC:s gästhus

Körda km: 270 km
Totalt körda km: 17790
Temperatur: 24 C

Så har vi återigen lämnat Addis efter två veckor. Det har varit bra veckor sedan vi kom tillbaka och nu känns det som vi hunnit med det vi önskat. Det är bra att vara på väg även om det känns i hjärtat att lämna alla vänner. Fantastiskt vilket privilegium att få ha så många vänner och få så mycket kärlek! Vi kommer säkert tillbaka!! Men inte nu med en gång hoppas vi….
Det regnade när vi lämnade Addis och har varit mulet hela vägen mer eller mindre. När vi närmade oss Awassa så började det regna ordentligt och det regnar fortfarande men är ca 23 grader varmt, så vi klagar absolut inte.

Vi kommer att stanna här två nätter innan vi åker vidare mot Mojale och Kenya gränsen. Där ska vi träffa Annemieke och Hans från Holland som vi ska ha sällskap med ett tag. Vi träffades i Addis för ca en vecka sen över en Coca-Cola och bestämde att resa tillsammans i alla fall ner genom Kenya.
Nyårsaftonskvällen tillbringade vi hemma hos Salomon och Maria tillsammans med flera andra. Vi grillade i trädgården och hade en trevlig kväll och ett gott slut på året!
Vi vill önska er alla ett GOTT NYTT 2011! Och hoppas ni vill fortsätta att läsa vår blog. Vi hoppas vi ska bättre kunna uppdatera sidan och lägga in bilder framöver. Så håll ögonen öppna !!