Så har vi kommit till sista dagen på den Afrikanska kontinenten…för denna gång!?! Så vill vi tänka när vi varit med om något fantastiskt, eller hur?!Det är ju inte slut på vår långresa ännu egentligen, men att nå Afrika och Afrikas sydligaste spets har vi avklarat av. Vi kommer att resa vidare med vår Syncro till Sverige när vi hämtat den i Genua, Italien. Det blir alltså flyg till Rom och tåg till Genuas hamn där vi hoppas bussen ska vänta på oss. trots att vi har tid kvar ännu så känns det nu som att vi gjort det mesta som vi tänkt under den här resan.
Sista veckorna i Addis, där vi fått vila upp lite (ursäkta om det låter lite konstigt när man varit ledig i snart ett år) har varit väldigt skönt. David var rätt trött på körandet och vi insåg när vi kom hit och slappnade av lite mer, att intrycken varit många och man måste bara få ta in i allt i lugn och ro. Jag ska inte göra ett riktigt avslut på bloggen nu, för vi kommer att skriva lite till men kanske intet lika ofta som vi gjort tigigare under resans gång.
Möten, har jag skrivit som rubrik, och det är nog det som jag mest kommer att tänka på när jag ser tillbaka på resan. Alla dessa möten med fantastiska människor i alla de länder vi passerat! Ingen person lik den andra, olika levnadsförhållanden och vitt skilda möjligheter att ta sig fram i världen. Men de kommer att leva vidare med oss genom våra bilder och vår dagbok.
Med ett visst vemod så packar vi nu ihop våra ryggsäckar och flyger till Italien. Vill ni följa med oss vidare så Varsågoda! Vi har ytterligare ett par månader kvar innan vi är hemma på Frösön och där vi ska göra ett riktigt avslut på resan. Skulle ni ändå välja att kliva av här, så vill vi säga jättetack till er alla som läst, kommenterat och varit med oss på olika sätt!
Här gärna av er om ni blivit ressugna efter att följt vår blogg! Det är inte omöjligt att göra en sån här resa, det har ni väl insett nu eller hur? Det är värt hur mycket som helst att få ha varit med om detta och jag vill verkligen råda er att börja fundera på det för egen del. Det blir ett minne för livet!
Sista veckorna i Addis, där vi fått vila upp lite (ursäkta om det låter lite konstigt när man varit ledig i snart ett år) har varit väldigt skönt. David var rätt trött på körandet och vi insåg när vi kom hit och slappnade av lite mer, att intrycken varit många och man måste bara få ta in i allt i lugn och ro. Jag ska inte göra ett riktigt avslut på bloggen nu, för vi kommer att skriva lite till men kanske intet lika ofta som vi gjort tigigare under resans gång.
Möten, har jag skrivit som rubrik, och det är nog det som jag mest kommer att tänka på när jag ser tillbaka på resan. Alla dessa möten med fantastiska människor i alla de länder vi passerat! Ingen person lik den andra, olika levnadsförhållanden och vitt skilda möjligheter att ta sig fram i världen. Men de kommer att leva vidare med oss genom våra bilder och vår dagbok.
Med ett visst vemod så packar vi nu ihop våra ryggsäckar och flyger till Italien. Vill ni följa med oss vidare så Varsågoda! Vi har ytterligare ett par månader kvar innan vi är hemma på Frösön och där vi ska göra ett riktigt avslut på resan. Skulle ni ändå välja att kliva av här, så vill vi säga jättetack till er alla som läst, kommenterat och varit med oss på olika sätt!
Här gärna av er om ni blivit ressugna efter att följt vår blogg! Det är inte omöjligt att göra en sån här resa, det har ni väl insett nu eller hur? Det är värt hur mycket som helst att få ha varit med om detta och jag vill verkligen råda er att börja fundera på det för egen del. Det blir ett minne för livet!
1 kommentar:
Fantastisk inspirerende blogg dere har!
Oss fra Norge med www.sunnycamping.blogspot.com
Skicka en kommentar