Ja, vi vet faktiskt att det är Vasaloppet idag…. Och hoppas det går bra för Kjell o Company!?! (vilket ryktet säger att det gjorde!) Verkligen en kraftmätning!
För vår det så blev det av lite annat slag… vi traskade ut i ingemansland, bron mellan Zambia och Zimbabwe. Innan bron passerar vi kraftstationen som förser Zambia, Zimbabwe och Botzvana med el. Där står vi sen, gör inte så mycket själva, men tittar med förundran på killen som, en av 40 per dag, hoppar bungeejump från bron vid Viktoriafallet! Helt otroligt galet ser det ut….
Han tog god tid på sig, förberedelserna var många men han såg förhållandevis lugn ut… annat var det med hans stackars fru… jag förstod ganska snart att damen som står och biter ihärdigt på naglarna med fjärrskådande blick och verkar avskärmad från omvärlden, måste var frun…. Mycket riktigt, när de gör nerräkning och han hoppar, faktiskt med ett leende på läpparna, så springer hon bort därifrån… vi tittar och konstaterat något nervöst att: Försvann han? Nej, han klarade det!!! Och han överlevde!! Jag kunde inte annat än ropa till frun: He is okey, he is okey!! (tror inte hon hörde det men hon gråter och skakar och jaa, hon inser när alla ropar att allt gått bra). Det är inte utan att jag känner starkt med henne… Kan detta vara nyttigt tro? Detta om något är väl en kraftmätning?!! (både för frun och mannen i fråga)
Sen går vi för att uppleva naturens eget under i form av kraftmätning! Helt fantastiskt att få se detta enorma vattenfall som just nu har otroligt mycket vatten. Vi blir totalt blöta trots hyrda regnkläder. Trycket i fallet är så stort så där vi går så det är som att det regnar över oss, dånet är öronbedövande, vilken kraft, och sen skiner solen lite genom dimman som uppstår och upplevelsen är total! Vilken kraftmätning!
För vår det så blev det av lite annat slag… vi traskade ut i ingemansland, bron mellan Zambia och Zimbabwe. Innan bron passerar vi kraftstationen som förser Zambia, Zimbabwe och Botzvana med el. Där står vi sen, gör inte så mycket själva, men tittar med förundran på killen som, en av 40 per dag, hoppar bungeejump från bron vid Viktoriafallet! Helt otroligt galet ser det ut….
Han tog god tid på sig, förberedelserna var många men han såg förhållandevis lugn ut… annat var det med hans stackars fru… jag förstod ganska snart att damen som står och biter ihärdigt på naglarna med fjärrskådande blick och verkar avskärmad från omvärlden, måste var frun…. Mycket riktigt, när de gör nerräkning och han hoppar, faktiskt med ett leende på läpparna, så springer hon bort därifrån… vi tittar och konstaterat något nervöst att: Försvann han? Nej, han klarade det!!! Och han överlevde!! Jag kunde inte annat än ropa till frun: He is okey, he is okey!! (tror inte hon hörde det men hon gråter och skakar och jaa, hon inser när alla ropar att allt gått bra). Det är inte utan att jag känner starkt med henne… Kan detta vara nyttigt tro? Detta om något är väl en kraftmätning?!! (både för frun och mannen i fråga)
Sen går vi för att uppleva naturens eget under i form av kraftmätning! Helt fantastiskt att få se detta enorma vattenfall som just nu har otroligt mycket vatten. Vi blir totalt blöta trots hyrda regnkläder. Trycket i fallet är så stort så där vi går så det är som att det regnar över oss, dånet är öronbedövande, vilken kraft, och sen skiner solen lite genom dimman som uppstår och upplevelsen är total! Vilken kraftmätning!
1 kommentar:
Kul att läsa om er! Ni verkar ha det alldeles för fint tycker jag;). Själv har jag redan hunnit tröttna på kylan. Haha.
Kram på er och LYCKA till!
Kram lisafisafjållen
Skicka en kommentar