Från Balatonfuren till Camping Mako (ca 14 km från gränsen till Rumänien)
Idag: 261 km
Total distans: 4340 km
GPS: N46°12.220` E020°27.361`
Temperatur: 30C disigt men sol
Två dagar blev vårt besök i Ungern. Det har blivit varmare och varmare och vi säger till varandra att det är bra med lite mjukstart… så nu är vi uppe i 30 C och sitter just nu i skrivandets stund på en Camping i Mako på gränsen till Rumänien.
Vi har konstaterat att det är lite svårt att hitta bra parkeringsplatser för fikapauser t.ex. Antingen så är det inte utsatta alls eller skyltade så nära att ska man ska svänga av så är det omöjligt att bromsa när det är mycket trafik. Ibland när vi tror vi hittat ett bra ställe så är det parkering OCH cafe och hur det är, så är det inte så roligt att ta fram sitt eget fika på ett sånt ställe. Däremellan är det majsfält efter majsfält, solrosor och solrosor och inga avfarter…
Så första dagen blev det fika på Lidl:s parkering i ett lite avskilt hörn. Trots det så kom några ungrare, två kvinnor och en man, fram till oss och var nyfikna på vår buss och vart vi skulle. Vi pratade lite och de önskade oss lycka till. Vi tyckte det var jättetrevligt och kändes välkomnande. Sen när de varit inne och handlat så kom de med en chokladkaka och ville att vi skulle komma ihåg Ungern och önskade oss åter lycka till!! Kul! Vi gillar ju choklad också. Sen till vår syn på campingar. När vi kom till Balaton sjön och som vi förstått är en turistvänlig del av Ungern…såg vi strand efter strand, camping efter camping som blockerade hela strandvägen och ingenstans man kan köra ner och ställa sig. Dessa stora campingar med 100 tals husvagnar och husbilar tilltalar inte oss alls utan det ger oss båda rysningar. Stränder som är proppade med folk så man nästan ligger på varandra känns inte heller något som vi längtar till. Så därför blev vår första natt i Ungern en enkel parkering och rastplats tillsammans med ca 5 andra husbilar.
Något som förundrade oss och som vi inte har något egentligt svar på hände på denna parkering och rastplats. Hela tiden kom där bilar, körde förbi oss och parkerade och sedan gick det med sina plastflaskor eller dunkar till en vattenkälla. En del kom med cykel och man kunde se att de skulle på cykeltur andra kom i vit skjorta och slips men med samma mål. David tänkte att här har vi nog bra vatten som vi kan fylla vår dunk med… så han gick också dit och fyllde vår vattendunk. Jag föreslog honom att provsmaka, och sen ville han att jag också skulle smaka… men det var det absolut värsta vatten jag druckit.. jag fick lov att spotta ut det… Det går inte att beskriva smaken! Men Varför kom alla dit och redan på plats stod det och halsade hur sina flaskor? Vi pratade med ett tyskt trevligt par som varit i Ungern många gånger och denna plats flera gånger och de hade gjort precis som vi första gången de kom hit, och med samma upplevelse! Vi vet inte svaret och gåtan är olöst. Men vi vet att det ska vara mineralhaltigt vatten och kanske därför denna smak? Kan det vara nyttigt? Vet inte, men det spelar ingen roll för vi är långt därifrån nu…
PS. det vi tagit i vår dunk hällde vi ut igen… dunken hade ändrat form och liksom ”svullnat”, så vi bestämde att det var bäst att göra så.
15 augusti 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar