Det var inte vilken dag som helst, lördag förmiddag när vi åkte upp genom gatorna på Merkato. Merkato kallas ibland Afrikas största marknad. Gata efter gata med affärer där ALLT finns att köpa. Jag överdriver inte! En gata har bara verktyg en annan har tyger åter en annan har kryddor… och så kan vi fortsätta hur länge som helst. Ett område som är mycket tätt befolkat och där många av de mest utsatta människorna i Addis Abeba lever och bor. Ett "gytter" av människor och full aktivitet när vi sakta tar oss fram till den lilla kyrka som är målet för vår utflykt. Hur många som bor i det här området är svårt att säga, men en miljon är en siffra som finns och det kan även vara fler. Alla försöker på något sätt att kunna tjäna en liten slant för att klara sitt dagliga liv.
Vi kommer fram till platsen där vi ska få träffa de barn som vi är med och stöder ekonomiskt genom vår kyrka i Östersund. För mig och David är det inte första gången men för våra gäster är det premiär. Vi parkerar på gården och kliver ur. Vi möts av de som är medlemmar i kommitèn för projektet och Tsehay som är koordinator och anställd. Man känner sig alltid så otroligt välkommen och när vi hör deras ord och samtidigt hör barnen sjunga inne i kyrkan så kommer den där klumpen i halsen som gör det nästan omöjligt att prata. När jag säger sjunga så menar jag verkligen sjunga också! Det är inte utan att håret reser sig på armarna när vi går in och möts av dessa fantastiska barn! När hälsningsfraserna är klara så kommer flera av barnen fram och vill berätta vad skolan betyder för dem! Klumpen i halsen växer och jag förstår inte hur någon skulle kunna tänka på att sluta med den insats vi gör här via vårt biståndscenter i Östersund och vår kyrka?! Det betyder livet för dessa barn och ungdomar att få möjlighet att gå i skola och få en utbildning!! Och samtidigt får de om de själva vill en gemenskap i en kyrka. Tsehay säger, att varje gång hon träffar föräldrarna, och de gör de varannan månad, så uttrycker de sin stora tacksamhet för att just deras barn får vara med i projektet. Hon säger att hon önskar att vi fick höra dem men vill förmedla det till oss här och nu! Tack för att våra barn får hjälp till utbildning och bättre möjligheter att kunna gå vidare i livet!
Några av ungdomarna som går i fortsättnings programmet har en önskan att få kontakt med ungdomar i vår kyrka och även en önskan att få se de historiska platserna i Etiopien. Roligt! Många av dem har aldrig varit utan för addis och det de vet om sitt land är begränsat. Hjärnan går för högtryck och jag tänker att: tänk om vi kunde ordna detta tillsammans med några av våra ungdomar i Östersund, ett kulturmöte och utbyte av erfarenheter….. hm hm…. Något att fundera på.
Jag tror att vi alla var lite förändrade när vi lämnade Merkato på eftermiddagen och ganska tagna av de vi sett och hört ?! Jag kände mig ödmjukt tacksam att fått vara med ytterligare en gång och jag tror att vi alla var nöjda och utmaningen kvarstår: Vi vill fortfarande vara med! Vi får jobba vidare och vi får se hur utvecklingen kan bli i detta arbete!
Fakta om projektet.
Projektet drivs i samarbete med den lokala kyrkan i Merkato. Projektet har pågått ca 12 år men utökats eftersom. Östersunds pingstkyrka är svensk partner men även Jönköpings pingstkyrka och deras söndagsskola är med och betalar för 30 av skolbarnen.
Totolt 130 barn får ekonomisk hjälp och stöd i att gå skola.
Förutom Merkato sponsorship programme finns ett mindre projekt, Merkato Vocational programme som ger de äldre ungdomarna, som inte har möjlighet till att studera vidare, ekonomiskt stöd att kunna få en yrkesutbildning. Denna del av projektet har pågått i ca 4 år och har gett ett enormt bra resultat.
Barnen har antagits i projektet genom kontakt med det lokala kommunkontoret, som vet vilka som har störts behov.
Föräldrarna träffat projektkommiten varannan månad och de kan då ta upp praktiska och andra problem.
Tsehay, koordinator för projektet, gör regelbunda hemsbesök.
De försöket låta barnen göra en utflykt ibland för den extra julgåva vi skickar. Om ni vore här och såg den omgivning de bor i så skulle ni också förstå hur viktigt det är att de får komma ut från stan några timmar och leka och njuta av naturen som finns runt omkring!
